Historia
Mahjong är ett kinesiskt tärningsspel som har drygt hundra år på nacken. Till skillnad från andra kinesiska bräd- och tärningsspel så är alltså inte Mahjong urgammalt, utan de äldsta skriftliga och arkeologiska fynden pekar på att spelet uppstod i Kina först på 1880-talet. Likt andra orientaliska brädspel finns det dock även en hel del mystik knutit till mahjong. En del muntliga källor gör dock gällande att spelet under många århundraden endast fick spelas av det kejserliga hovet. Spelet skulle alltså ha förekommit hos den yppersta aristokratin innan det blev tillåtet för vanligt folk, det är dock ingenting som har kunnat vederläggas. En annan berättar om att namnet mahjong ska samband med Mingdynastin (1368-1644) och spelats av kinesiska fiskare. Spelet sades ha ett hälsofrämjande effekt eftersom fiskare glömde bort både sjösjuka, regn och stormar när de spelade mahjong. Man får dock ta den berättelsen med en nypa salt.
Helt sant är i alla fall att spelet spred sig till Japan vid sekelskiftet 1800/1900. På 1920-taelt anordnas prestigefyllda landskamper mellan Kina och Japan i mahjong. Under kriget mellan Kina och Japan 1937-1945 var spelet förbjudet i båda länderna. Men när freden kom återtog spelet snabbt sin popularitet och det är idag Kinas nationalspel. Efter kriget spred sig spelet även till USA och det finns regler för mahjong både i Japan, Hong Kong och USA. I allmänhet har man där förenklat de kinesiska reglerna en del samt gjort spelet mindre tidskrävande. Fram på 1960-talet spred sig även mahjong till Europa, och även här har lite förenklade regler införts. I grund och botten spelas dock mahjong alltid med 144 brickor fördelade på olika serier (bambu, tecken, cirkel). Varje serie har 36 brickor och den som lyckas få en hand bestående av 4 kombinationer vinner mahjong.